This too will pass,universum står aldrig stilla


Vissa saker ska man enbart hålla för sig själv, lite självkontroll är vad som saknas hos mig.
Expert på att testa gränser, jag älskar att han hatar mig. För hata är också en känsla inte sant?
Det är söndag och jag är så jävla irreterad, arg, Ja min vanliga söndags ångest har kommit för att stanna.
Vad gör man när ord inte räcker till? Vad gör man när man inser att man har tröttnat på sig själv och alla idiot saker som har paserat det här året?  Hade jag kunnat hade jag flytt från mig själv, helt allvarligt. skjutit personen 
pang boom rätt av. 
Har hört att jag är känslokall när det kommer till kärlek, helt allvarligt det stämde.
Brydde mig inte om personen i fråga blev sårad, skrattade lite i smyg och tyckte egentligen vilken jävla fjolla, get over it
and move on.
Yes jag va känslokall,så klart har på något plan tyckt om mina pojkväner men nej kanske inte för då sårar man dom inte.
Finns tydligen något som heter Karma, det som man gör mot andra får man tillbaka.
Och aldrig har det slagit mig så hårt som nu. 
För det hemska är att det är jag själv som går igenom det nu, dag för dag, vecka för vecka, månad för månad. PANG, där kom ett slag till, hur ska jag göra för att få ett slut på det här hemska?
Är det enbart för jag har vart en sådan jävla fitta *Ursäkta mammi* mot mina andra killar?
Då ber jag om ursäkt, för jag vill få slut på det här, vill få slut på mina tankar, 24 i 7.
Jag ältar,jag gråter,jag hatar,jag älskar,jag skrattar,jag ler.
Fuckad´totalt.
Thats it, jag är blind för jag är så innehelvet kär i den här personen.
Aldrig har en person kunnat rubba min tanke kraft så som han har gjort.
Jag hatar att jag älskar honom.
Kärlek kan verkligen göra en galen och där är jag nu, totalt sinnesrubbad.
Jag vet att jag klara mig utan honom, va faan  klarade  jag mig utan honom i 20 år så klart klara jag det nu med.
Men vill jag det?
Inners inne ja, men samtigt skriker jag nej.
Det här blogg inlägget blev väldigt personligt, sårbart och framförallt öppenbart.
Alla söker vi lyckan, någon trygghet här i livet´, det gäller bara att släppa in den i sitt liv.
Jag håller på att bli hel igen, men det tar tid    

/Angelica